ISLAND

Allmänt om Island

Island är en östat i mitten av Atlanten. Öns närmaste grannar är östra Grönland i norr (290 km), Skottland i söder (800 km) och Norge i öster (970 km). Avståndet mellan Helsingfors och Reykjavík är 2 451 km.

Island är en republik, landet förklarade sig självständigt den 17 juni 1944 och valde därefter sin första president. Riksdagen kallas Alþingi och består av 63 representanter som väljs vart fjärde år.

Island är medlem i Nordiska rådet. Dessutom hör landet till FN, det europeiska ekonomiska samarbetsorganet EES och försvarsalliansen NATO. I juli 2009 inledde Island förhandlingarna om medlemskap i EU.

Näringsliv

Den viktigaste näringsgrenen på Island är fiskeindustrin, vilken står för en stor del av de statliga inkomsterna. Ändå arbetar bara 10 % av islänningarna inom fiske och fiskförädling, medan 60 % jobbar inom servicesektorn. Turismen upptar en allt större del av serviceyrkena och är den näststörsta näringsgrenen. Många islänningar har specialiserat sig på ADB och exporten av dataprogram ökar. Den tunga industrin, och speciellt exporten av aluminium, är ändå mera betydelsefull för den isländska ekonomin. Det lönar sig att framställa aluminium på Island då processen kräver mycket energi, något som det finns gott om på ön.

Jordmånen på Island är inte särskilt bördig och bara en procent är odlad jord. Jordbruket är viktigt främst för den inhemska förbrukningen. Man exporterar lammkött, men nästan alla andra produkter konsumeras i hemlandet. Jordbrukarna har under den senaste tiden fått söka nya binäringar som t.ex. mink- och rävnäring och gårdsturism.

Levnadsstandarden på Island är hög, men landet har efter den ekonomiska krisen, som bröt ut 2008, haft en stigande arbetslöshet som i februari 2009 låg på 8,2%.

Kultur

Kulturlivet är rikt på Island. Teater, film, bibliotek och konst är väldigt populärt. Många isländska författare har blivit kända även utanför öriket. Nobelpristagaren Halldór Kiljan Laxness (1902-1998) var förra århundradets viktigaste författare. Andra kända författare är Vigdís Grímsdóttir, Einar Kárason, Einar Már Guðmunsson, Steinunn Sigurðadóttir, Njörður P. Narvik och Guðbergur Bergsson.

Körsång är populärt på Island och nästan alla sjunger i kör. Sångerskan Björk är den kändaste islänningen idag inom musikbranschen.

Språk och utbildning

Det isländska språket som hör till gruppen indoeuropeiska språk är nära besläktat med svenskan och de övriga nordiska språken, men har bevarat många gamla böjningsformer.Sedan år 1999 läser man engelska som första främmande språk i skolorna. Det vanligaste andra främmande språket är danska.

Efternamnet på Island bestäms oftast enligt faderns förnamn. Einar Jónsson är alltså son till Jón medan Kristjána Jónsdóttir är Jóns dotter. Telefon- katalogen är alfabetiskt ordnad enligt förnamn, eftersom det är det officiella namnet.

Grundskolan på Island räcker tio år och barnen inleder skolgången som sexåringar. Före det kan man gå i frivillig förskola. Efter grundskolan kan man välja ett kursbaserat gymnasium eller en yrkesutbildning. De som har gått ut handelsläroverket har rätt att avlägga studentexamen. Högre utbildning kan islänningarna få i de fyra högskolorna; universiteten i Reykjavík och Akureyri, Lärarhögskolan och Konsthögskolan, vilken inledde sin verksamhet hösten 1999.

Natur

Vulkaner och geysrar

Ön Island har uppkommit som en följd av vulkanutbrott mitt emellan två kontinentalplattor under de senaste 14-16 miljoner åren. Vulkanerna i klyftan mellan kontinentalplattorna är fortfarande aktiva. Jordmånen på Island hör till de mest vulkaniska i världen. Sedan Island blev bebyggt har 150 kända vulkanutbrott ägt rum och man räknar med ett utbrott ungefär vart femte år. Den kändaste vulkanen Hekla har haft 20 utbrott under historisk tid (sedan 1104) och är fortfarande aktiv. Det senaste förödande vulkanutbrottet skedde under glaciären Vatnajökull år 1996 och ledde till att stora ismassor smälte. På samma område skedde ett utbrott i december 1998, men då skadades omgivningen inte nämnvärt.

Det finns mycket hett vatten i marken på Island och man har lärt sig att utnyttja det. Hela 85 % av husen uppvärms med det varma vattnet, som också används för uppvärmningen av växthus och i badhus. Vattnet bildar varma källor runt om på Island, sammanlagt finns det 800 källor. Islands största varma källa, Deildartunguhver, producerar över 150 liter kokande vatten per sekund. Den största sprutande källan var Geysir på södra Island, och den har gett namn åt alla världens sprutande källor. Geysir är inte längre en aktiv källa.

Glaciärer

Som en motvikt till den vulkaniska marken finns väldiga glaciärer på Island. Glaciärerna upptar ungefär 11 800 km² eller 11,5 % av Islands yta. Europas största sammanhängande glaciär är Vatnajökull på södra Island. Den är ungefär en kilometer tjock och har en areal på 8300 km².

Klimat

Tack vare Golfströmmen är Islands klimat milt året om. Den lägsta vinter- temperaturen är -10°C i södra delen av landet och -15°C i norra delen. På sommaren stiger temperaturen till högst +23°C i söder och +24,5°C i norr. Vädret är ofta väldigt växlande.

Vegetation

Naturen på Island är karg och öde och bara en fjärdedel av landets yta är täckt av växtlighet. Förr växte det skog på Island, men den har huggits ner och ingen ny har vuxit upp. Ett flertal växter trivs i alla fall på ön. Det finns flera hundra vilda växtarter, som är typiska för arktiska områden, bl.a. lågväxta blommor och gräs, mossa, dvärgbjörk och bär.

Djurliv

På Island är rävar, råttor och möss exempel på däggdjur som bor på land. I havet finns sammanlagt 17 valarter och många sälarter. De vanligaste husdjuren är kor, får och hästar. Men mest typiskt för Islands djurliv är landets många fåglar. Man har stött på åtminstone 300 fågelarter på ön. De viktigaste insjöfiskarna är lax, röding och bäcköring medan de viktigaste havsfiskarna är torsk, kolja, havsabborre och sill samt skaldjuren kräfta, hummer, kammussla och isländsk mussla. Islandshästen är en unik hästras som kan gå i fem olika gångarter, av vilka tölten är speciell för just islandshästen. Hästarna har en naturlig roll i det isländska landskapet och de används fortfarande för fårskötsel och turism.

I korthet

Total areal: 103 300 km²
Landareal: 100 210 km²
Sjöar: 3 000 km²
Strandlinje: 5960 km
Högsta berg: Hvannadalshnjúkur 2 119 m
Största naturliga sjö: Þingvallavatn 83,7 km²
Längsta älv: Þjórsá 237 km
Största glaciär: Vatnajökull 8 300 km²
Invånare: 290 570 (2004)
Huvudstad: Reykjavík
Invånare i Reykjavík: 113 288 (2004)
Statsskick: republik
Parlament: Alltinget, 63 ledamöter
Statsminister: Jóhanna Sigurðardóttir (Samfylkingin)
Regering: Samfylkingin (socialdemokratisk allians) och Vinstrihreyfingin (de vänster-gröna)
President: Olafur Ragnar Grimsson (1996)

Viktiga årtal

874 Den första landsmannen Ingólfur Arnason bosätter sig på Island
930 Alþingi grundas i Þingvalla
1000 AlÞingi godkänner kristendomen
1262 Island under norskt styre
1380 Island under danskt styre
1550 Reformation
1904 Island får inre självstyre
1918 Island blir en egen stat med samma kung som i Danmark
1944 Island förklaras helt självständigt och väljer sin första president
1980 Vigdís Finnbogadóttir väljs till president och blir därmed världens första kvinnliga statschef vald genom demokratiskt val.
2009 Island inleder förhandlingar om EU-medlemskap